Övrigt

Gör en snygg ögonsplits

2008-12-27 16:35 #0 av: Inkanyezi

Lite vinterpyssel när verksamheten verkar ligga nere.

Jag håller på och jobbar på en bok om knutar och tågvirkeshantering, främst inriktad på det mest nödvändiga på småbåtar. Efter hand lägger jag upp en del material på nätet, och för tillfället finns två sidor uppe, den ena om skarvknuten Carrick Bend, den andra om hur man gör en proffsig ögonsplits.

Om någon är störd av att jag kallar knutarna just "knut" så beror det på att det är ett gammalt fint ord som jag tycker mycket om, och jag har träffat alldeles för många ordbajsare som använder ett annat ord utan att veta vad det hela handlar om. Mina knutar är säkra, lätta att göra och lätta att lösa upp.

Det kommer med tiden upp fler sidor med hemmasnidade modeller för hur man gör de vanligaste knutarna, och hur man kan stuva sina linor utan att det blir trassel. Håll till godo så länge.

Anmäl
2008-12-27 17:04 #1 av: kobbeuffe

Nämen va kul, det var kul att se, vi välkommnar givetvis mer av dina "knutar"

Anmäl
2008-12-28 22:28 #2 av: Inkanyezi

Jag har uppdaterat sidorna som jag har lagt upp hittills. Carrick Bend har fått en mer handgriplig beskrivning via YouTube, och så har jag plockat bort dammet från bilderna av ögonsplitsen.

Ett par sidor till är under arbete men inte klara än att lägga upp.

Anmäl
2008-12-29 12:11 #3 av: Oscar

Carrick bend skulle jag kalla för grönlandsstek på svenska men det kan såklart vara något lokalt.

Det är intressant det där med knopar och knutar. Jag hör nog också till dem som kallar det mesta för knopar till vardags av ren lättja men efter vad jag fått lära mig är en knop egentligen en "krona" eller mer avancerade knutar slagna av kardelerna medans knutar är slagna av repet. Men det är inget som säger att det skulle vara rätt, bara som jag lärt mig. :)

Anmäl
2008-12-29 13:15 #4 av: Inkanyezi

Jag störs inte ett dugg av att man säger knop, men jag säger själv knut som allmän beteckning; ibland stek (neutrum).

Det är inte riktigt grönlandssteket som jag visar, eftersom grönlandsstek är den bänslade varianten som man inte har dragit ihop, den som används till grova trossar och kabel.

Den här varianten är för trosslaget tågvirke; om det är kabelslaget bör den läggas spegelvänt för att kardelerna ska korsa varandra på bästa sätt.

Om knuten läggs spegelvänt mot min metod i trosslaget tågvirke kan den beknipa sig illa, eftersom kardelerna kan glida ner i tirarna då, där linorna korsar varandra, och det är inte skonsamt mot linan. Därför ska man om man är vänsterhänt inte ändra till spegelvänd metod utan hålla sig till det som jag visar på bilderna och videon.

Anmäl
2008-12-30 12:40 #5 av: Inkanyezi

Det var en tid för ett bra tag sedan som jag pysslade mycket med knopar; det ligger ett exempel här, de flesta har jag givit bort eller sålt. Det här är en så kallad "Focke Drevsudd" gjord av polypropylentågvirke. Den börjar med att ett tåg viks på mitten och tillfälligt binds ihop så att man kan öppna alla kardelerna, sedan är det lagt en fallrepsknop och den är fortsatt ungefär som en vanlig kortsplits och avslutad med en stjärnknop med sex parter.

Och när den vanliga frågan om ändarna kommer upp så brukar man ju svara att "dom skar jag av och slängde bort"... Men man kan faktiskt se dem på den här bilden, mellan halvslagen som bygger stjärnknopen.

http://segling.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=1b11dc05-22fc-4161-adce-da4ef32bc5c8

Anmäl
2008-12-30 13:05 #6 av: Oscar

Tjusigt!

Anmäl
2008-12-30 16:18 #7 av: kobbeuffe

Stiligt

 

Anmäl
2009-01-04 11:07 #8 av: [mingdie]

Det verkar vara ett kul projekt. Det är en bra beskrivning. Om jag vill ha en riktigt snygg avslutning på min splits så skär jag av lite av dom enskilda trådarna i kardelerna efter 4 omgångar och gör 3 omgångar till med lite mindre tråd för varje gång. Det ger en avsmalnande splits.

Ett förslag är att ta med annan splitsning också. I dag så är det minst lika viktigt för båtägarna att kunna splitsa flätad polyester rep, dyneema och dynex. Det är något som dom flesta inte kan och jag tror att många skulle vilja lära sig.

Anmäl
2009-01-04 15:53 #9 av: Inkanyezi

Jo, jag har nog funderat över att göra en sån beskrivning.

På Benn's använde vi Marlow flätad lina, den har inte flätad kärna, utan en långslagen kärna, som man splitsar på det vanliga sättet en bit upp, drar in i höljet, och sedan drar höljet om öglan och in. Där finns ingen bra beskrivning, men i splitssatserna för flätlina brukar det finnas en mycket bra beskrivning över hur man gör en ögonsplits.

HMPE (Dyneema, Spectra och andra varumärken) kräver en längre och tätare splits än polyester, polypropylen eller polyamid eftersom HMPE är mycket hal, och den dessutom förväntas tåla mycket hög last, och en extra komplikation är att den töjer sig så lite.

Jag hade mitt eget sätt att hantera de här linorna, eftersom jag tycker att de där nålarna som finns att köpa inte är särskilt praktiska; jag gjorde byglar av pianotråd, som jag pressade fast i ändstycken som jag använde som handtag. Bygeln trädde jag sedan bakifrån i flätan där nålen var tänkt att komma ut, så att jag i stället för att trä in flätlinan med en nål, drog in den med en trådbygel. Det visade sig då, 1989-1993 att det var enda sättet som funkade för HMPE; den gav inte med sig tillräckligt mycket för att man skulle kunna använda nålen och få en säker splits. Kunde nålen gå igenom så kunde splitsen också halka ur sedan.

Jag kommer antagligen att ha med en sektion om sådan splitsning, men jag kommer nog inte att rekommendera nybörjare att själva splitsa HMPE.

Jag tog inte med något om att tunna splitsen. Det är visserligen ganska lätt att göra det, men man vinner ganska lite och det är risk att splitsen blir fulare i stället för snyggare. Det beror på att garnen har lätt att halka tillbaka i linan, så att när man har skurit av dem så åker de in och kommer ut vid nästa stick i stället. Teoretiskt ska man vinna lite i styrka, genom att linans slagning störs mindre, men den vinsten är ganska marginell. Om man tunnar är det en bra idé att lämna hela borsten av garn några veckor medan linan används, innan man skär av de långa garnen, så att splitsen hinner sätta sig ordentligt. Det minskar risken att garn senare skulle halka ur.

http://segling.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=b22eb875-216e-4325-ad52-5424723d493c

Splits som har tunnats i två steg

Anmäl
2009-01-05 05:38 #10 av: [mingdie]

Jag trodde alla riggare använde pianotråd med handtag. Vi har kört med sådana sedan spectran dök upp. Själv tycker jag inte att det är så svårt att splitsa HMPE och nog kan en vanlig händig person klara det. Eftersom nästan alla stor och fockfall idag är HMPE så kan det vara bra att kunna splitsa dom. Men även att kunna splitsa den vanliga linan som används till spinnaker fall tex är bra att kunna för gemene man.

Dynex är lite annorlunda och svårare.

Kul att se att det inte bara är fotografering som vi har gemensamt. Jag lärde mig rigging och rep först på sjön och sedan genom Selden på 70-talet. Har nu jobbat med allt från jollar, familjebåtar och kappseglingsbåtar till stora superyachts. Har också förenat mina nöjen och har genom åren tagit många segelbilder. Nu för tiden tar jag många bilder för ungdomarna på deras kappseglingar. Det är kul att göra något för dom unga och dom uppskattar det.

 

Anmäl
2009-01-05 11:41 #11 av: Inkanyezi

Kanske alla gör det nu; det var inte vanligt 1989 när jag började, men det spred sig mycket fort. Jag vet åtminstone tre som gjorde likadana byglar som mina när dom hade sett hur enkelt det var att använda i stället för nålarna. På Benn's fanns när jag kom en uppsättning såna nålar, rejält slitna, av metall. Kolle hade använt dom fram till då; nålarna är samma form som finns i splitssatserna, fast där är dom av plast och tål knappast att användas många gånger. Alltså en trubbig spets och ett hål i bakänden där man kan sticka in garnen som ska in i splitsen och föra fram den med ett verktyg.

Vi gjorde ju på den tiden många storfall med hälften fiberlina hälften wire, där både kärnan och höljet splitsades in med sju stick. På Sveriges "framsida" var det ju vanligt då att bara tejpa kärnan vid vajern och splitsa höljet fyra stick. När så höljet har nötts lite lagom mycket och fått en massa sol, så är det inte mycket hållfasthet kvar i den "splitsen"; vi kallade det göteborgssplits...

Vi använde ju Marlow, som inte hade flätad kärna, utan treslagen långslagen. Vajeränden tunnades, tejpades och lades in i linans kärna, som splitsades med sju stick, de sista tre tunnade. Sedan drogs manteln upp, kammades och delades upp i tre delar som också splitsades in med tunnad splits. Övergången är mycket snygg, men det är ju en hel del pyssel. HMPE hela vägen är ju väldigt mycket enklare, lättare och töjer sig mindre. Med tanke på göteborgssplitsarna så är det ju också säkrare. Ibland hänger man ju själv där när man ska upp och fixa något...

Anmäl
2009-01-05 12:01 #12 av: Inkanyezi

Har tittat lite på Dynex nu och det är ett material som jag aldrig stötte på under min tid som riggare. När man splitsar den, är det då vanligt att bara trä svansen in i höljet, eller splitsar man de enskilda garnen som när man splitsar på åttaflätat? Den har ju tolv, och det är inte särskilt komplicerat att göra det, men väldigt pillrigt. Kräver en rätt liten hårnålsbygel... Eller är den rekommenderade splitsen "Brummel", där man vänder ut- och in på ett hål och sedan avslutar med att dra in en ände som man tunnar? Jag tycker själv inte att den blir särskilt snygg, men den är antagligen tillräckligt hållbar, och den glider ju i alla fall inte.

När jag använde en enkel fyrflätad Spectra-lina till jollen så knöt jag änden mot haken i stället för att splitsa. Jag använde mitt ankarstek, som jag också ska posta lite senare. Det är som det som oftast brukar nämnas som ankarstek, ett fiskarstek, men i stället för att avsluta med ett halvslag om stående parten (det halvslaget gör ingen nytta), så dubblar jag törnen som går in så att linan blir dubbelt beknipen. Det är inte lika lätt att öppna, men till en fallhake eller ett ankarstek är det inte ens önskvärt att knuten ska öppnas lätt.

Anmäl
2009-01-06 03:39 #13 av: [mingdie]

Nu skall du vara snäll mot oss Göteborgare. Wiresplitsarna gjorde vi alltid med 7 stick. Det är otroligt skönt att slippa dessa splitsar.

Dynex är något som vi använder mycket idag. Det används inte bara till fall utan även som riggwire i många fall. Oftast kör vi utan ytterhölje men det behandlas mot UV-strålning. Det är ju samma matrial som spectra men den gjordes från början för fiskeindustrin av ett isländskt företag och det tog inte lång tid innan kappseglarna upptäckte den.

Anmäl
2009-01-06 11:17 #14 av: Inkanyezi

Det tog faktiskt mer än en halvtimme att göra wiresplitsen. Den första om man hade flera gick på ungefär 45 min, men när man hade fått upp farten kunde man få ner det till ungefär 35 minuter. Vårt pris då var 175:- och det är ju inte särskilt dyrt om man ser till arbetstiden...

Och naturligtvis fanns det riktiga riggare på annat håll också, men jag såg alldeles för många exempel på rent fusk (som det som jag har beskrivit). Jag träffade en gång en man som hade åkt upp i riggen med ett sånt fall och sedan kanat efter masten ner tills motorlanternan tog emot på ett känsligt ställe; han var inte glad...

Anmäl
2009-01-09 18:30 #15 av: Inkanyezi

Jag trodde inte att det här klippet hade laddats upp, men trots att jag aldrig fick kvittens från youtube så finns det i alla fall där. Här syns det hur jag gör ögonsplitsen.

Den är lite lång, åtta och en halv minut, men den visar relativt bra hur det går till.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.