Färdmål

Ankarsteket

2009-01-06 15:59 #0 av: Inkanyezi

Här kommer en knut till. Den är otroligt enkel, och den är mycket mycket säker. Den här knuten kan man använda till ankarlinan, eller om man har en hal lina, som Spectra, kan man använda den för att fästa en skot- eller fallhake.

Jag har inte lyckats hitta det här ankarsteket i Ashley Book of Knots eller någon annanstans (rättelse: se #4). Jag tycker att det är lite märkligt, med tanke på att det allra vanligaste ankarsteket i knutböcker är ett enkelt fiskarstek med ett halvslag för att avsluta, medan Brion Toss helt enkelt har ett fiskarstek.

Att avsluta ett fiskarstek med ett halvslag gör varken till eller från, halvslaget kommer att lätta långt innan fiskarsteket ger med sig. Om man däremot gör som här, så får man en törn till i fiskarsteket, det blir s.a.s. dubblat, och då funkar det även med mycket hala linor.

Vad som däremot kan vara knepigt när man har använt den här knuten till ankaret, det är att ta upp den. Det går, men det kan behövas lite mild övertalning, några rejäla angrepp med hammaren, en träbit eller märlspiken för att visa den vem som bestämmer. Men vem vill att ankarsteket ska öppnas lätt?

http://segling.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=fa6952e3-b39b-45e1-8417-49104bb61456

Man kan i det första läget (1) behöva mata fram lite lina så att änden blir tillräckligt lång för att göra de följande två törnarna.

Sedan, när man har gjort alla törnar samsar man knuten genom att pö om pö mata ur allt slack och dra åt. När den sitter ordentligt kan man rycka ett par gånger för att sätta den ännu bättre.

Anmäl
2009-01-06 16:07 #1 av: Inkanyezi

När ankarsteket är färdigt och åtsamsat så ser det ut ungefär så här;

http://segling.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=769b3f01-e75f-4efa-a400-b4319f6be0e5

Anmäl
2009-01-08 18:51 #2 av: Oscar

Som sagt, den är inte helt lätt att få upp igen den där, särskilt inte efter ett tags användning. Men den gör ju vad den ska helt klart. :)

Anmäl
2009-01-08 20:49 #3 av: Inkanyezi

Jo, man gör ju alltid kompromisser, och ofta är det viktigt att snabbt kunna lösa upp en knut utan alltför mycket besvär. Ett ankarstek är det lite annorlunda med. Det ska sitta bra, och det behöver inte kunna lossas i en handvändning.

Däremot kan det, i synnerhet på vissa bottnar, vara idé i att skydda den nedersta delen av ankarlinan på något sätt mot nötning. En snutt slang, som man slitsar i nederänden och som är trädd över linan, kan dras över knuten, och låsas fast med en konstriktorknut inne i röringen eller schackeln. Största nötningen brukar vara just där man ansluter mot kättingen, och en såpass tät knut som den här kommer inte att nötas mot järnet, eftersom den sitter rejält fast. Däremot kan den, om man ligger länge, nötas mot bottnen.

En ankarlina ska helst inte vara särskilt grov. Jag har en 7 m lång båt som väger ungefär 1500 kg. Det räcker gott med en 8 mm lina till den på ett 5 kg ankare, och då blir den tillräckligt elastisk för att inte bryta ur ankaret vid plötsliga vindkast. Kättingen kan däremot vara så grov som man tycker att man orkar med. Kättingen är där mest för tyngdens skull, så att draget på ankarläggen ska ligga utefter sjöbotten. Det gör att det inte lätt bryts ut av naturliga rörelser. Bästa materialet till en ankarlina är nylon (polyamid), eftersom det töjer sig lätt och ger efter ganska mycket innan det börjar ta emot ordentligt. En 8 mm multiplait nylonlina har en brottstyrka av 1900 kp, och med en knut som ankarsteket kan man räkna med minst 1000 kp innan den brister. En båt i min storlek drar inte mer än högst 300 kp vid mycket hård vind. Under normala förhållanden och måttligt hårt väder kan det röra sig om cirka 100 kp som mest, så linan har god marginal till brott.

De flesta lite större båtar klarar sig bra med 10 mm, men om man är lite mer paranoid kan man öka till 12. Enda problemet är att linan är lite väl tunn att ta med händerna, så för det mesta får man använda en vinsch för att bryta ut ankaret. I extrema fall får man dra tills linan pekar rätt ner och gunga båten när man har belagt linan.

När jag ankrar på svaj använder jag nästan aldrig bara ett ankare, utan jag lägger minst två med en hanfot. I mer utsatta lägen, eller om det är nära till andra båtar som kanske ligger på boj eller vid bryggor, lägger jag tre ankare och binder ihop dem vid en central punkt som jag kommer att svänga kring. Ankare har blivit rätt billiga, och jag har hittills inte varit med om att dragga på två utlagda ankare. Mitt favoritankare är Bruce eller motsvarande kopia.

Anmäl
2009-04-03 03:11 #4 av: Inkanyezi

Och som händer ibland upptäcker man att man har gjort ett misstag.

Knuten finns faktiskt i Ashley Book of Knots, #1843, och Ashleys kommentar är: "An Anchor Bend from a Handbook of Boat Sailing (Anonymous, London, 1904). A compact knot that is interestingly related to the Fisherman's Bend."

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.