Annons:
Etikettvattensporter-med-båt
Läst 14045 ggr
[kobbeuffe]
9/14/08, 4:24 PM

Seglingens termer

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Vad betyder egentligen alla termer. Här följer några vanliga.

SEGELSÄTT


Bidevind:

En båt sägs segla bidevind (från lågtyska "bi de wind" eller holländska "bij de wind" d v s "nära vinden", se Svensk etymologisk ordbok) när den seglar med vinden för om tvärs, alltså snett framifrån till exempel när den kryssar.

Halvvind:

Halvvind är ett segelsätt som innebär att vinden kommer in från sidan av båten.

Kryss:

Kryssar gör ett skepp eller en båt när den på sicksack-kurs tar sig fram mot vinden. För att kunna kryssa krävs lämpligt segelsättning och en köl eller ett centerbord som mothåll i vattnet. Vanligen lutar segelbåten mer under kryss än tex halvvind, men detta kan regleras beroende på hur nära vindögat man lägger kursen.

Kryssen består av två moment, bidevindssegling och stagvändning.

Bidevindsegling:

Bidevindssegling innebär att lägga kursen så nära vinden som möjligt utan att tappa för mycket fart – en balansgång mellan att segla för högt, ”pina höjd” vilket ger lägre fart men kortare väg och att segla lågt, vilket resulterar i högre fart men längre väg. Med vinden in om babord säger man sig segla man för babords halsar eller på en babordsbog, med vinden in om styrbord blir det styrbords halsar eller en styrbordsbog.

Läns:

Läns är en bog vid vilken man har vinden rakt akterifrån (bakifrån). Läns och slör kallas med ett gemensamt namn för undanvind. Plattläns betecknar att vinden kommer exakt akterifrån. Negativ läns innebär att man seglar med vinden snett bakifrån och bommen framför masten, alltså att man passerar den riktning då båten normalt skulle gippa.

Slör:

Inom seglingen är slör en bog där vinden kommer in snett akterifrån i seglet. Slören är tillsammans med halvvinden och länsen de tre undanvindsbogarna. Slör och halvvind är de snabbaste bogarna för båtar tack vare skenbar vind

SEGLINGSMANÖVRAR

Falla av:

Falla av, eller fälla, seglarterm som innebär att man styr båten bort ifrån vindögat dvs man ökar vinkel mellan båtens färdriktning och vindriktningen.

Gipp:

Gipp, vändning undan vinden eller undanvindsvändning, också kallad kovändning, är en seglarterm som innebär att man faller av tills man har vinden rakt akterifrån, låter aktern passera vindögat och fortsätter vändningen tills storseglet (eller det största snedseglet) får vinden in från baksidan och drar den eventuella bommen med sig till den andra sidan. När seglet så bytt sida seglar man för nya halsar, alltså med vinden in från andra sidan.

Lova upp:

Lova upp, seglarterm som innebär att man styr båten upp emot vindögat dvs man minskar vinkel mellan båtens färdriktning och vindriktningen. Oftast krävs det i detta läget också att man skotar segeln hårdare.

Stagvändning:

Stagvändning är den manöver som innebär att en segelbåt vänder mot vinden och på så sätt byter bog. Stagvändningen påbörjas med att man lovar (styr upp mot vinden) tills fören passerat vindögat, för att då falla av (gira från vinden).

Stagvändning kallas även för slag och således kallas att stagvända för att slå.

Källa: Wikipedia

Tipsa en kompis

Annons:
Upp till toppen
Annons: