Vattensporter med båt

Bara ett segel?

2009-02-08 16:37 #0 av: kobbeuffe

Segel finns i många olika utformningar, vanligast som storsegel idag är bermudasegel. Ett segels kanter kallas lik och hörnen på ett segel kallas horn.


Ett segel fungerar på liknade sätt som en flygplansvinge vid vind snett framifrån. Seglet får sin kraft från att det ger den luftström som går runt det en annan riktning. Den bukt i seglet som ger denna omriktning av luftströmmen kallas buk. För att seglet ska kunna fungera krävs det att det har rätt vinkel mot vinden. Detta styrs genom att man antingen drar in eller släpper ut på skotet.

IMG_1434.JPG
Segeltrim

För att få ut maximalt med kraft och fart i olika vindstyrkor och vindriktningar krävs det att seglet trimmas. I stort sett alla sätt att trimma seglet går ut på att antingen buken förändras eller att akterliket släpper ut mer eller mindre vind. Om buken sträcks ut eller akterliket släpper ut mer får seglet mindre kraft men istället kan det gå fortare. Mer kraft behövs när det är medelvind och mycket vågor. Om seglet får mindre kraft kommer båten också kränga mindre. Olika segeltyper har självklart olika möjligheter att trimma seglet men en bermudariggad båts storsegel har i stort sett dessa:

* Ut- och inhal drar seglet längs bommen och i med detta buken bakåt respektive framåt. Om både ut- och inhal sträcks slätas buken ut.

* Cunningham drar fram och ner buken.

* Kick drar ner bommen och sträcker på så sätt akterliket. Om kicken är ansatt kan man släppa i skotet utan att bommen reser sig.

* Mastens lutning påverkar hur högt den så kallade twistpunkten hamnar. Det vill säga hur högt upp seglet är så plant att det bara släpper ut all vind.

* Skotvagnen löper på en skena tvärs över båten och reglerar var skotet sitter infäst i båten. Om man släpper ner skotvagnen i lä kan man skota seglet planare för att inte få för stort tryck i storseglet i frisk vind. Om man tvärtom drar upp vagnen mot lovart kan man släppa i skotet för att göra seglet fylligare, öka dragkraften och ändå behålla båtens kurs och seglets vinkel mot vinden. Skotvagnen påverkar i högsta grad seglets tvist. Hård vind - vagnen i lä, storseglet hårt skotat. Lätt vind - skotvagnen midskepps eller i lätt vind vagnen i lovart och slakare skot.

Segeltyper

Råsegel:

Råseglet är möjligen den äldsta segeltypen. På medeltiden användes råsegel i Norden också på mindre båtar (i den mån de hade segel), men har också på de flesta mindre fartyg ersatts av snedsegel, som på kryss är mer effektiva och lätthanterade. I hård medvind och på stora fartyg är råseglet bättre, och råsegelriggade fartyg var helt dominerande i oceanfart, tills ångfartygen tog över. Råseglet är rektangulärt och dess övre lik är fäst vid en rå, vars mittpunkt är fäst på mastens framsida. I motsatts till snedseglen har råseglet alltid (utom vid specialmanövrer) vinden in från samma sida.

Läsegel eller ledsegel är segel som i svag vind fästs vid sidan av ett råsegel, på en tillfällig förlängning av rån. Läsegel användes åtminstone från 1500-talet[1] och ännu på klipperskepp, där man strävade efter maximal segelyta, men inte på senare fartyg där ekonomi och liten besättning var viktigare.

Snedsegel:

Bermudasegel är den segeltyp som vanligen används till storsegel på moderna segelbåtar. Förliket är fäst vid masten, underliket vid en vågrät bom och akterliket, som är något rundat, utspänt med "lattor". Den vanligaste bermudariggsvarianten på en fritidssegelbåt heter idag 7:8-rigg (förr var Masthead vanligast) och innebär att storseglet fästs högst upp i masten, medan förseglet fäst 7/8 upp av mastens höjd.

Gaffelseglet används i många snedsegelsriggar (skonertar, ketcher, jakter m.fl.) och som mesan i råsegelriggar (fullriggare, barker, briggar). Nuförtiden är seglet ofta ersatt av bermudasegel. Gaffelseglets förlik är fäst vid masten, underliket oftast i en bom och överliket i en "gaffel" (kallad så efter klykan som håller fast den vid masten). På båtar brukar gaffeln hissas samtidigt med seglet, på skutor och fartyg hålls gaffeln ofta hissad också annars.

Stagsegel är segel, ofta trekantiga, vars fram- eller överkant är fästa vid stag (rep eller vajer som stöttar masten från framsidan). De används som försegel (stagfock, klyvare, jagare, genua) och i råsegelriggar och vissa speciella snedsegelriggar också mellan masterna.

Toppsegel är det översta seglet på ett segelfartyg eller båt och kan se olika ut beroende på typ av rigg. På en råseglare är det ett vanligt råsegel, liksom på åtminstone fockmasten på toppsegelskonare och i vissa andra snedsegelriggar. På "slättoppade" gaffelseglare (och aktersta masten på barkar) är toppseglet ett trekantigt eller trapetsformat gaffeltoppsegel som löper mellan gaffeln och toppmasten. Seglet sitter ofta fast i toppmasten med hjälp av ringar i trä eller metall. Det hålls uppe av ett fall, kan spännas nedåt av ett uthal och kan dras in med inhal samt gording.

Guntersegel är en specialform av gaffelsegel, där gaffeln är pikad så högt att den blir en förlängning av masten. Fördelen är att masten är relativt kort och därmed ett mindre vindfång när seglet inte är satt. Då mast och gaffel vardera är kortare än båten kan riggen stuvas då den inte används.

Latinsegel var nästan allenarådande i medelhavsområdet åtminstone från 800- till 1200-talet. Det användes som mesan på större väst- och nordeuropeiska fartyg från slutet av medeltiden tills det under 1700-talet ersattes av gaffelseglet. Latinseglet är fortfarande vanligt på många håll utanför Europa. Latinseglet är trekantigt med överliket fäst vid en lång sned rå. Främre delen av seglet skjuter ut framför masten, vilket minskar krafterna på skotet. Eftersom seglet bör föras på läsidan av masten måste det skiftas över vid byte av hals.

Sprisegel är normalt kvadratiskt eller rektangulärt, hålls upp av en spristång från masten (nedre främre hörnet) till sprihornet (övre aktra hörnet). Sprisegelt var förr det vanligaste seglet på alla typer av allmogebåtar och mindre fiskebåtar - numera finns det även på Optimistjollar.

Loggertsegel påminner om gaffelsegel men "gaffeln" (som egentligen kallas spristång) stöder inte mot masten utan är fäst i seglets ovankant och går en bit framför masten. Både spri- och loggertriggar är enkla och lättskötta och var därmed mycket populära bland fiskarebefolkningen runt våra kuster.

 

Källa: Wikipedia

Anmäl
2009-02-08 19:11 #1 av: Oscar

Intressant och bra artikel, verkligen läsvärd.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.